Idag var första gången för mig och Lykka att vara med och träna tillsammans med spårgruppen. Vi begav oss ut till Revingefälten och hade enormt stora, och för oss, helt nya spårmarker till vårt förfogande. Jättespännande. Jag tänkte fortsätta med vårt spontanspår (läs mer här om det och annan spårträning) men ville att någon annan än jag själv la ut det.
Lykka fick ett spår som var ca 200 m långt med 2 vinklar och en pinne samt slutpinnen. Efter vi hade gått det spåret så la jag själv ut ytterligare ett spår till henne som oxå var runt 200 m långt med 3 vinklar, 2 pinnar i spåret plus slutpinnen.
Efter det tränade vi alla ett litet uppletaden.
Första spåret blev inte riktigt som jag ville i början eftersom spårläggaren inte riktigt hade uppfattat att vi skulle göra ett spontanspår, så vi hade inte 100 koll på exakt var spåret gick. Vi gick en 20-30 meter innan vi riktigt visste var spåret fanns och då märkte jag att vi gick sidanom om det och Lykka hade ju inte en chans att få nos på det. Men när vi väl hade koll själva, så fick Lykka upp spåret med en gång och spårade fint till första vinkeln och tog den superbra. Hon hittade första pinnen och spårade superbra till andra vinkeln, men där sprang hon rakt fram och jag märkte med en gång att hon tappat spåret. Hon fick leta lite och hittade tillbaka till vinkeln och tog spåret igen :-) Sen gick allt jättefint till slutet. Lugn och fint (nåja, lugnt med hennes tempo) tills vi kommer till slutträckan, då vet hon att slutet är nära och drar oerhört mycket. Får jobba på det! Men är super nöjd!
Andra spåret (som jag hade lagt) hittade hon jättefint med en gång vi gick över det, gick fint åt rätt håll och spårade superfint till första vinkeln, tog den vinkel jättefint och hittade sen första apporten bra. Därefter hade hon lite problem att hitta spåret igen, men när hon väl hittade det gick det jättebra till andra vinkeln som hon tog fint. Sen var det någon som rastade sina hundar precis i närheten där den ena hunden skällde oavbrutet och gjorde att Lykka blev lite okoncentrerad och tappade spåret, yrade omkring, hittade det, hunden skällde igen osv. Hon blev rejält störd av den hunden och varför hundägaren inte gick en lov runt oss när hon ser att vi tränar är ett mysterium :-( Men till slut hittade hon spåret igen och hon hittade andra pinnen fint. Sen var det även lite problem att hitta spåret igen efter pinnen men det gick. Jag mäkte att hon vill snedda lite för jag tror att hon hade slutet i nosen, men jag envisades med att hon verkligen skulle spåra och det gjorde hon, sprang över sista vinkeln men vände själv tillbaka, hittade spåret och fortsatte mot slutet. Men när vi var på slutsträckan ser jag att hundägaren vars hund skällt hela tiden var på väg MOT OSS!!!! Alltså, hur är vissa människor funtade???? Lykka hade som sagt slutet i nosen och var nu så motiverad att hitta det så hon brydde sig inte, tack och lov och till slut fick hundägaren hunden att komma till henne innan den var helt framme hos oss!
Uppletande gick sådär. Vi hade vallat av en mindre korridor ca 50 m lång. Och jag fick utlagt 8 saker på linje till Lykka. De 2 första föremålen gick galant, sen tog det emot lite till de som låg lite längre ut. Dels går hon inte rakt då och när hon då inte hittar något med en gång så blir hon lite "loj". Hon sprang även omkring mycket i hela rutan när hon inte hittade föremålet. Men med lite hjälp från mig så hittade hon till slut 5 föremål.
Jag är nöjd. Super super nöjd med spåret. Hyfsat nöjd med uppletandet, men jag vet själv hur jag ska träna nu, när jag är ensam. Sen kan vi träna på annat sätt när vi är en grupp.
Tack alla härliga för en härlig, men oerhört kall, dag.
